På väg till MATFESTEN I SKELLEFTEÅ

Jag åkte dit med ett antal kolleger och blev omedelbart slussad till Burträsk. (Burträsk uttalas som Stockholm och inte som i reklamfilmen där reklambyrån tror att det uttalas Burträsk...).
Vägen från flygplatsen till Burträsk är fylld av orter som vår författarelit har som hemorter. Jag föreslog att de skulle ordna en författarsafari. Men vi var där på "matsafari". Och det med råge!

Egen tapet

Först besökte vi då Västerbottensosts besökscenter www.vasterbottensost.com där man på 80000 liter mjölk producerar 400 ostar per dag.
Mjölken kommer från traktens kor, mest SLB och SRB ras och få fjällkor och jersey.
De ostar som görs idag kan ätas nästa jul.

I entrehallen finns en café-restaurang med försäjning av ost.
I salen bakom den presenteras Västerbottensostens historia snyggt och intressant.

Osten finns i olika förpackningar och i olika styrka. Jag föll för deras extralagrade - tillsammans med en torkad mjukkaka från Kåge-kakan.

Ostmästare Tomas Rudin och lageransvarige och ostbedömare på lagret i Ånäset, Ola Larsson, slussade oss genom mejeriet.

Skyddskläder på.

Efter att mjölken har utsatts för syrakultur, vila, löpe och omrörning med knivar ser det ut så här.
Vasslan silas ifrån.

Därpå läggs massan i de här formarna med fin linneduk i och så pressas och vänds massan efter konstens alla regler, placeras i saltlake i några dygn för att sedan föras till lagret i Ånäset, torkas och parafineras.

Vi fick smaka en oförglömlig västerbottensost-parfait med blåbärssås som avslutning.